Sorry

yellowbastard.blogg.se

yayolicious

Internet fungerar! Hurray! Fråga mig inte hur men det var min lillebror som drog i någon sladd och petade på någon knapp. 

Igår var Helan, Kakan, Soffan och jag på bio. Jag skäms nästan för att skriva det men vi såg High School Musical 3 (och vi gillade den). 
Helan och Soffan är riktiga fans, Kakan någonstans mitt i mellan och jag har hittills hatat filmerna. Men, tro det eller ej, igår så släppte allt. Jag sjöng med i låtar som aldrig förr spelats för mina öron, dansade sittandes och klappade i händerna av lycka. Allt för en töntig film. 
Okok jag rycktes med i stämningen.
Nu kan vi glömma det här och se en djup, tankeväckande film för att återfå förståndet. Vad sägs om Legally Blonde? Nummer två.
 

weird

Det smyger runt en man här, han talar med sig själv och skrattar ibland till högt. Jag vet inte riktigt hur jag ska agera utan tittar mest ner i tangentbordet med en upptagen min. Det känns fortfarande obekvämt, jag gömmer mig på toaletten en stund.







Han är en städare med handsfree.



Snart fyller Kakan år. Då ska vi ha maskerad och gå ut och svänga på rumpan. Yay, partey.

huhuhu?

Jag fejkskolkar. Har bild, är klädd i målarrock och har oljefärg på fingrarna. MEN jag sitter i datarummet och skyller på att min tavla måste torka lite innan jag fortsätter. Det är bra.
Att inte ha internet hemma är väldigt ensamt, fast lite positivt också. Igår städade jag mitt rum för att det inte fanns annat att göra (och för att en dammråtta åkte in i min näsa, en stooooooor dammråtta).

Dagens klantigheter:
-spillde ut massor förtunning (till oljefärg), två gånger.
-tappade penslarna x antal gånger
-kletade oljefärg på mössan
-tappade paletten på golvet, upp och ner...
-åt en mackaron från bordet i matsalen som antagligen legat där ett tag, jag trodde det var jag som tappat den. Blä.

Skål och så ses vi kanske en annan dag i ett annat universum.

computer still says no

Det var bättre förr, och då menar jag inte för flera år sedan. Utan nyligen, när pappa trodde att han visste anledningen till att internet inte fungerar hemma och det bara behövdes en liten justering. Igår försökte han fixa, det gick inte. Vad är felet?
Ingen som vet. Ingen som vet.
Nu är det glas och keramik på schemat, jag gör en jätteful orm och skäms över att jag är värdig att gå bild-programmet.

computer says no!

Ja nu är det såhär va, internet är nere. Långt nere. Pappa ska ta tag i det där, någon dag. Och när jag skriver "någon dag" så menar jag verkligen NÅGON dag. 
Kanske är det fixat i morgon, kanske om en vecka. Men tills dess så sitter jag hemma i soffan och äter bullens varmkorv istället. 

Puss hej!

världsmästare i nervositet

På något sätt byggde nervositet upp sig i min mage under natten. Nervositet inför ett liiiiitet naturkunskap-prov.
Jag är sällan nervös för prov, min kropp har fullt upp att stressa inför andra obetydliga saker. Men idag var det nästan outhärdligt.
Halv två ägde provet rum, min enda lektion idag. Jag var en kvart för tidig och läste igenom sidorna i naturkunskap-boken en sista gång, fumlade, frustade, andades snabbt. Kände att magen korvade sig, gick på toaletten men kunde bara stirra in i väggen. Magen korvade sig mer.
Klockan blev fem i halv två, vart var alla? Tänk om jag tagit fel tid eller fel sal?! Fan, halv ett skulle vi ju ha provet i sal 610. Nej förresten, halv tre i sal 590. Bra, jag kunde öva en timme till. Eller? Ok, halv två ägde provet rum i sal....
Jag satt med spända ben (som en leopard redo för språng) på en bänk då ett trivsamt rassel hördes långt borta i korridoren. Kunde det vara? Ja, det var Kakan som också skulle göra prov. Kakan den rasslande (jag har aldrig lyckats räkna ut vad det är som rasslar om henne).
Den värsta nervositeten släppte och bara några minuter senare kom läraren och resterande elever traskande. 
Vi gick in i sal 560 (aha!), fick ut våra prov och mitt hjärta bankade som en hög apa med ett basebollträ.
Det gick nog bra.
Efteråt var jag så lycklig och fullpumpad med adrenalin att det inte gjorde något att regnet öste ner, jag log mot hela världen och traskade nöjt ner till stationen.

daredevil vs fågel

Idag tänkte jag testa hur det är att vara blind när jag gick från tåget. Men det är svårt att blunda och gå samtidigt, så efter bara några sekunder styrde benen ut mot gatan. Den där Daredevil-känslan har visst inte satt sig på mig.
Så jag låtsades ha falksyn istället och svepte med ögonen över hela staden och gav människor genomträngande blickar. Sen övergick jag i att se så många färgskiftningar som möjligt i asfalten (bildestetsyndrom).
Säg inte att jag är knäpp, för jag vet att du skulle vilja vara lika konstig som jag. Men du vågar helt enkelt inte. Fegis! (och där avreagerade jag mig lite på högstadietiden.)

Puss och snusk.

att skriva om precis ingenting fast ändå massor

Hallå där jag testar att skriva en text. Den texten ska förhoppningsvis inte hoppa undan för bilden. Men vem vet, kanske gör den det ändå. Den här datorn är ju inte känd för att göra som jag vill. Nej nu ska jag inte vara sådan, datorn fungerar alldeles utmärkt. Som smältande smör i solsken. Kan du tänka dig.
Oj oj vad jag skriver, om ingenting faktiskt, det bara sköljer på. Nonsens överallt. Jag kan säga att jag är rätt så bra på att babbla om precis ingenting, men tyvärr är det ointressant.

Just nu lyssnar jag på The White stripes. Det var länge sedan sist, jag har saknat dem lite. De rockar. Rocketirockrock.
Det är mörkt ute nu, natt också. Klockan är över tolv. Egentligen borde alla små flickor sova, men jag vet åtminstone en som sitter upp framför datorn och skriver nonsens. 
Nej, usch det är så obehagligt när en vuxen kvinna kallar sig för flicka, fast jag tycker det känns sjukt att säga att jag är en kvinna också. Tjej kanske fungerar, men det låter lite taffligt. Därför brukar jag säga att jag är en man, men det stämmer ju inte. Varken på utsidan eller insidan. 
Tänk om jag var född till man i hjärnan och ville operera fram en snopp och sånt. Det vore väldigt jobbigt, men samtidigt lite spännande. Jag är glad att jag tycker det är ok att vara tjej, även om det är skittrist en gång i månaden och coca cola zero-reklamen upprör. 
För männen handlar det om att dricka coca cola och få livet precis som han vill ha det, meaning: sexiga tjejer som går runt i underkläder och passar upp på en, öppna relationer, gruppsex och sprängningar.
När en tjej dricker coca cola utan socker, då är det gladpop som gäller. Hon vågar plötsligt släppa loss och göra fula miner. Jo tjena. Jag hatar coca cola-reklamerna.
Dessutom hoppar texten undan för bilden.

socker

Ja, det där gick ju inte så bra...
Jag tänkte vara lite nyttig, gå promenader och äta avokado. Men idag har jag ätit glass, kladdkaka och choklad. 
Så fort jag är utan socker längre än en dag så mosar jag i mig alla onyttigheter som finns i närheten. Det är verkligen ett beroende och jag blir lite rädd. 
Hur kommer det gå om jag slutar träna fotboll? Min motivation är oftast noll till allt och jag är inte bra på att träna om det inte är i grupp. Jag måste i sådana fall söka mig till dans eller någon aerobiksgrupp att flåsa runt i. 
Om jag inte slutar med sockerbeteendet nu kommer det bli ännu svårare att lösa.

Blä.

It´s a moo thing

Kossor har otroligt lena tungor, slajmiga saker. 
Idag gick jag på en fotopromenad, trampade i vattenpölar och fick blöta skor. Jag skulle vilja lägga ut fler bilder, men datorn är sprängfylld och jag tänker inte lägga ut bilder utan namnteckning. 
To bad.
Men i morgon ska jag köpa cd-skivor och bränna över gamla bilder så att den här gamla skruttdatorn får mer plats. Förhoppningsvis fungerar det, annars kreverar jag.

Det ligger en bok om impressionismen och en svampkniv här på databordet... Varför?



en natt i norrpan

Gatlyktor, fontäner, äcklig milkshake, ny kamera, helen, rådhus, regn, dålig service, kaktuspark, ljusspel, karin, hallonsoda, film, namn, skrik, drömmar, tv-spel.

morning has broken

Igår skulle jag vila lite, blunda en stund och vänta på att toaletten skulle bli ledig. Plötsligt var det morgon. Jag hade kläder på, smink och oborstade tänder, väldigt bekvämt.
Mamma kom in i rummet och sa "Sover du med kläderna på?"
Jag svarade "Nej, eller ja. Eller jag vet inte!" och vände mig åt andra hållet i sängen och sov en kvart till.
Mamma och lilbro åkte till stan och jag krälade ut i korridoren på väg mot köket. Men i datarummet stod gästsängen och lockade. I all yrsel och zombie-tröttnad gick jag in där och lade mig samtidigt som jag tänket "Pasta, du får inte sova mer!".
Efter en kvarts sömn till kunde jag äntligen ramla ner för trappan till köket och äta rostat bröd.
Morgontrött? Nejdå.

//Pasta

i´m the only gay eskimo

Eller kanske inte.
Nu har jag druckit så mycket mjölk att magen gurglar och skriker "laktosöverflöd! laktosöverflöd!". Det finns inte ens plats att rapa.

Idag skulle jag fråga Helén om hon brukar sjunga i offentliga duschar men det blev "Brukar du duscha i offentliga duschar?" sen brast jag ut i asgarv och dunkade huvudet i bordet. Det var inte ens kul och H förstod inte vad jag menade.
Förresten så sjunger hon alltid i duschen. Hon skulle sjunga om duschen så stod mitt på torget.
Jag sjunger också, asbra texter om att fila fötterna och raka benen. Synd att sådana vackra verk sköljs ner med vattnet i avloppet.

Oj nu börjar le grafik.

Adjö

morran

Det där skitarga humöret från igår fortsatte idag. I skolan blev allt så konstigt men ändå bättre. Jag skrattade åt ingenting och massor men ville egentligen bara gråta, eller skratta. Jag visste inte vad jag ville kanske. 
Sjunka djupt ner under ytan och titta på bubblorna som lämnar näsan?
Vara ifred, men ändå bland folk?
När jag kom "hem"* från skolan blev jag sådär skitarg igen och smällde lite i en dörr, kastade mössan hårt på hatthyllan (ooooo rebell) och stampade i marken.
Åkte och simmade med laget. Det var nog bra, för jag slutade vara arg trots att alla simmade så långsamt att jag började tro att de dött där i vattnet.
En kvinna var extra seg. Hon flöt fram i slow motion, vilade lite och simmade sedan ut precis framför mig med ett elakt flin på läpparna. Jag tänkte "nu jävlar" och simmade om henne gång på gång och skvätte alltid till med händerna när jag var bredvid hennes ansikte. In your face bitch! (bokstavligt talat)

Tröttnade på marulkarna i vattnet och gick till duschen istället där manlig personal städade trots att det fanns kvinnlig personal i närheten och att han egentligen inte behövde göra något mer än att gå fram och tillbaka genom duschrummet med en svabb (utan anledning). Det gäller att ta vara på möjligheterna antar jag.

Ett citat ur duschen:
tjej med lätt irriterad min: "Ååh, det blir alltid så blött när man duschar."

Torr i ansiktet och blöt i håret åkte jag hem och åt massor choklad framför Ugly Betty. Det programmet är så dåligt att jag mår illa, men ändå lyfter jag inte min feta röv och gör något nyttigt. Som läxan till exempel.

*till mammas och pappas jobb. det är som mitt andra hem, motvilligt.



ett minne

Det är min vän Linda som tagit bilden på katten som jag har som bakgrund. Jag skulle skriva det i ett hörn av bilden men glömde bort det. 
Någon väldigt klyftig person kanske tycker att det kan jag faktiskt ändra på. Men tyvärr, i nuläget är den bilden sparad på en helt annan dator än denna så jag sitter fast i en knivig situation. Förhoppningsvis går min vän Linda med på att jag har bilden olovligt ett tag till.


Tack på förhand. 


odd

-Är du bara femton? Vilken plutt.
-What a plut!

Det där var sparat i anteckningar på min mobil...?



Nu åker bilar som låter förbi. Det är alltid så läskigt. Jag måste tänka efter vart alla jag känner befinner sig.
Hmm det är nog lugnt.

friday bloody friday

En fredag. En vanlig fredag. Gå upp klockan sju. Åk med till mammas jobb. Vänta. Åk med tåget 09.48. Kom fram till skolan 10.55. Ha naturkunskap. Åk hem med tåget 12.22. Gå till mammas jobb från stationen. Vänta. Åk hem klockan halv åtta.
yeepee!

raoow!

Mamma städar för att sotarn ska komma imorgon...
På den fronten är vi helt olika. Lite skit skadar ingen, speciellt inte en sotare. Han är ju sotig.
Idag då? Jag har varit ett lejon. 
L fixade med sitt projektarbete. Hon målade mitt ansikte och jag blev så skrämd varje gång den kalla penseln strök över mitt ögonlock. Hon sa: "Nu får du absolut inte titta".
Hallå, sådana krav går inte att ställa, då måste jag ju definitivt titta! 
Sen fotade hon mig. Jag fick inte öppna munnen. Det var svårt, jag hade en bild av lejon som anfaller med stora gap och vassa tänder i huvudet. Istället plutade jag med läpparna som en fisk och höjde en ögonbrynet upp till hårfästet. 
Det som ingen äkta modell någonsin gör enligt Tyra Banks eller vem det nu var som sa det på top model igår. Vilken tur att jag inte är en modell. Helan satt bredvid och sa att jag gjorde fel. Gött mos.

Tränade bort lite sega nallar och glass på fotbollsplanen, ett hål i marken anföll mig hela tiden. Dåligt.

Nu kom lillebror hem och bankade skiten ur trummorna utan att ens kolla om någon gått och lagt sig. Jag säger ju att han är nonchalant. Mamma vill sova (ja hon är klar med sotarstädningen).

ajökpök

försoning

Jag vill ju testa lillebrors nya trumset. Banka lite.

Tidigare inlägg
RSS 2.0