ondskan
Just nu skäms jag. Oftast är jag en glad flamsig och konflikträdd person, men på fotbollsplanen så blir det helt annorlunda. Svordomar osar ur min mun, jag skriker, knuffar, sliter och stampar. Oftast på mig själv. Det är som att helvetets alla eldar brutit ut inom mig och jag bara måste få utlopp för det. Det brinner genom hela kroppen, ögonen trängs nästan ur sina hålor. Varenda muskel darrar av adrenalin. Och jag misslyckas.
Sen kommer skammen, när matchen är slut och jag kommer på att alla spelare, alla åskådare har sett mitt raseri. Ett raseri som inte ens hjälper. Jag spelar inte bättre, blir inte mer motiverad. Det är bara galenskap rakt igenom.
Jag måste vinna. Om så inte över motståndarlaget så över mig själv.
Mitt tillvägagångssätt är otroligt korkat eftersom jag inte spelar eller mår bättre, mina lagkamrater blir nästan rädda och de kan inte ha så höga tankar om mig efter en sådan match som idag.
Jag bara hoppas att de var för upptagna med sig själva för att märka.
Kommentarer
Postat av: alexandra
vill du vara med och tävla om ett halsband så kan du ju alltid klicka in i min blogg :)
http://alexandradr.blogg.se/2008/september/tavling.html
Trackback
