vritra

Jag går ner för trappan, svänger till höger in i köket och styr mina steg mot spisen. Där står en kastrull med lock och en ungssäker form med något gulkletigt i. Det ser ut som den där kattspyan Gais lämnade på golvet lite tidigare idag. 

Jag petar försiktigt i vad-det-nu-är och upptäcker svampar. En gul bubbla spräcks och det pyser ut grön ånga.

Mina käkar är sammanbitna, jag vågar knappt andas. Långsamt (för att inte skrämma grejset på spisen) vänder jag mig bort och ropar:

- Mammaaaaa! Vad är det du har lagat?

- Ser du inte det?

- Öööh... nej?

- Men känner du inte lukten då?

- Jag vill inte känna lukten *säger jag väldigt tyst*. Kan du inte säga vad det är?

- Kassler såklart.

- Jahaaaaa, ja jo det ser jag ju nu...

Mmm gourmet.